Den svenska riksdagen antog förra året ett program för det svenska stödet till Öst- och Centraleuropa 1999-2001. Ingen förändring föreslås av de fyra mål som uppställdes 1995:
Stödet bör hjälpa Estland, Lettland, Litauen och Polen att anpassa sig för medlemskap i EU och Ryssland och Ukraina att integreras i europeiska säkerhetsstrukturer. Hälften av stödet 1989-97 har gått till de baltiska staterna. Litauen har fått mest, 19 % (drygt en fjärdedel har avsett Ignalina).
Regeringens förslag till riksdagen andas stor optimism. Samarbetet med Estland och Polen anses vara på väg mot ett normalt grannlandssamarbete, de direkta bidragen kommer att minskas under de närmaste åren. Även stödet till Lettland och Litauen anses till stora delar möjligt att trappa ner på fyra till sex års sikt. De tre baltiska staterna har utveklats med stormsteg. Alla sidor av samhället har dock inte utvecklats lika fort. En avgörande faktor för den långsiktiga utvecklingen blir den demokratiska mognadsprocessen. Den har hittills fått 12 % av stödet.
Den demokratiska mognadsprocessen har två sidor: byggandet av rättsstatens institutioner, och utvecklandet av det civila samhällets nätverk, värderingar och moraluppfattningar. Det svenska demokratibiståndet har till stor del gällt domstolsväsende och kriminalvård.
Fungerande institutioner inom rättsväsendet är en nödvändig - men inte tillräcklig - grund för en fungerande demokrati. "Demokrati är mer än fria val och respekt för lagen. Det är en kultur där omsorg, kompromissens etik och respekt för minoriteter råder" säger professor Claes Sandgren i en rapport till regeringen. "Den samhälleliga omvandlingsprocessen ... kommer att ta lång tid" och kräver "en stor mental omställning hos den enskilda människan." framhåller Sida i sin Strategi för en demokratisk samhällsutveckling.
Demokrati måste byggas underifrån. De baltiska folken har i ett par generationer skolats i en politisk kultur där medborgaren varnas för att ta egna initiativ eller att öppet kritisera de styrandes beslut. De ser med förskräckelse på mycket av det som sker i samhället just nu, men de har ingen vana och inga modeller för att sluta sig samman och ge uttryck för sin uppfattning om vad som sker i det samhälle de lever i.
Man har också bristande insikt om att en fredlig demokratisk utveckling förutsätter att svaga grupper i samhället - lågavlönade, arbetslösa och pensionärer - får del av välfärdsutvecklingen.
Nya synsätt på flera områden är en förutsättning för en framgångsrik reformering av rättsstatens institutioner och för inlemmande av de baltiska staterna i ett europeiskt unionsbygge. Vänskapsförbundet Sverige-Estland, Svensk-Lettiska Föreningen och Svensk-Litauiska Riksföreningen har i en gemensam skrivelse till regeringen framhållit att utvecklingen av det civila samhället kräver ett långsiktigt, tålmodigt arbete.
Vi har framhållit att frivilliginsatserna inom de humanitära och kulturella områdena får långvariga effekter, genom attitydförmedling och organisationsuppbyggnad på baltisk sida. Vi lämnar förslag på hur lokalavdelningar, församlingar, och andra svenska frivilliga grupper och organisationer med breda kontaktnät i Baltikum skulle kunna integreras och utnyttjas för att förmedla demokratiska tankar och synsätt. Vi har i en en handlingsplan redovisat att blygsamma bidrag till sådan verksamhet skulle kunna bli ett väsentligt led i demokratiarbetet.
Vi har för ett år sedan överlämnat vår skrivelse. Vi har vid möten på Utrikesdepartementet och i andra sammanhang redogjort för handlingsplanen. Vi har ännu inte fått något svar.
Pär Lindström
Några Litauenvänner satt för en tid sedan på en konferens i Kaunas och utbytte erfarenheter. Vi hade alla några år arbetat med kontakter mellan Litauen och Sverige. Först gnällde vi en stund över bristande svensk närvaro i Litauen. Men sedan Rune Nissen påpekat att Sverige faktiskt är det land som för närvarande investerar mest i Litauen övergick samtalet i mer konstruktiva former. Vi blev ganska snart överens om att vår förening i framtiden måste arbeta hårdare med kultur- och utbildningsprojekt.
Förändringarna i det ekonomiska och politiska systemet har gått snabbt. Men olika samhällssektorer förändras i olika tempo, vilket medför påfrestningar. Skolor och universitet borde ligga före i utvecklingen för att bereda unga människor för det nya demokratiska och marknadsorienterade samhället. Bristande offentliga resurser medför dock att de inte alltid kan ligga i förnyelsefronten. Jag tror att våra lokalavdelningar kan göra stora insatser genom att skapa projekt för fler kontakter och ökat utbyte mellan lärare och även mellan elever på ömse sidor Östersjön.
Kulturutbytet måste också utvecklas. Även här har lokalavdelningarna stora möjligheter att göra en insats. Hur kontakterna inom utbildning och kultur skall kunna utvecklas hoppas jag många har idéer om, bl.a. vid årsmötet i Ystad den 21 mars.
Vid Forum Litauen 99, den 1-2 oktober i Jönköping, kommer utbildnings- och kulturkontaker också att få en framträdande plats i programmet. Mer om höstens Forum Litauen följer i nästa nummer.
Många lokalavdelningar av Svensk-Litauiska Riksföreningen har i dagarna sina årsmöten runt om i landet. Glöm inte att sända in årsberättelserna så att vi kan göra en övergripande redovisning av det arbete som utförs runt om i landet. Det är angeläget att vi kan visa riksdag, regering och centrala verk vilken bred folkrörelse olika svensk-estniska, svensk-lettiska och svensk-litauiska föreningar tillsammans utgör.
Vill Du själv få en bild av detta breda nätverk kan Du besöka vår Webbplats på Internet (http://www.ballad.org/guests/ngo/swed-lit/index.htm). Där hittar Du över 120 svenska organisationer engagerade i arbetet för Litauen, och 40 litauiska organisationer som har kontakt med Sverige! Ännu saknas dock uppgift om många organisaioner som ingår i det svensk-litauiska nätverket. Kanske har du en av de saknade länkarna i vår redovisning? Du är välkommen med med ditt bidrag!
Jarl Branting
Den 22 januari samlades ett hundratal personer i Rådhuset i Klaipeda för att bilda en Litauisk-Svensk förening. Ina Sidlauskiene (biträdande chef vid Klaipeda kommuns avdelning för internationella kontakter) gav en exposé över de gångna tio åren.
Klaipeda har vänortsavtal med 14 städer, berättade hon, samarbetet med Karlskrona började 1989, innan Litauen hade återfått sin självständighet, och avtal undertecknades redan 1990.
- Karlskronaborna visade sin solidaritet med det litauiska folket och dess strävan efter oberoende från Sovjet när man under ett och ett halvt år arrangerade Måndagsmöten i Karlskrona, på en plats som nu döpts till Klaipedaplatsen. Efter händelserna den 13 januari 1991 (vid TV-tornet i Vilnius) fanns det inte plats för alla Karlskronabor som strömmade till torget. På dåvarande kommunalrådets initiativ skickades ett brev med tusentals underskrifter till Gorbatjov, där man vädjade att frågan om oberoende från Sovjet skulle lösas på fredligt sätt. Klaipedas invånare kommer aldrig att glömma dessa solidariska aktioner.
- 1991-1992 hölls en utbildning för kommunanställda. 1993-1995 arrangerades Demokratiprojektet för att stödja demokratiseringen på lokal nivå, överföra svenska erfarenheter och att stimulera integration i Europa. Politiker, journalister och lärare från 3 litauiska och 3 svenska kommuner deltog i 10 konferenser och 6 studiebesök, bl.a. det svenska valet. Projektet fick en fortsättning 1998, kallad "Jämställdhet och medborgarinflytande", denna gång deltog fem kommuner i vardera landet.
- I januari 1994 arrangerades ett Forum Litauen i Karlskrona. I oktober samma år samlade ett Forum Sverige i Klaipeda 150 svenska deltagare till seminarier om kultur, utbildning, demokrati, bankväsende, näringsliv, miljö och logistik. 1998 hölls Forum Litauen i Karlskrona med deltagare från hela Litauen.
- Vytautas Didziojo-gymnasiet samarbetar med Chapman-skolan, det pågår ett vuxenutbildningsprojekt med Litorina folkhögskola i Karlskrona, 15 elever har läst svenska på gymnasiet ett år, marinofficerare har läst svenska, det har ordnats utbytesprogram för läkare och socialarbetare.
- Tillsammans med Karlskrona kommun försöker man motverka narkotikaproblem. Man försöker skapa kontakter mellan föreningar i de båda städerna. Projektet Rengöring av Dane berör hela Klaipeda län, litauiska experter tillsammans med kollegor från Karlskrona undersöker föroreningskällor i floden Dane.
- Kulturella och affärsmässiga kontakter underlättas av flygförbindelser med Kristianstad och färjeförbindelser med Åhus och Stockholm. Baltic Business Center i Klaipeda hjälper det svenska och litauiska näringslivet. Klaipeda Universitetet kan vara stolt över Skandinavistiska Centret.
- Det är omöjligt att räkna upp alla projekt, alla här har nånting att berätta, mötet är bara en bekräftelse på de befintliga relationerna, slutade Ina Sidlauskiene.
Litauer i svensk exil
Litauiska föreningen i Sverige beslöt 1996 att markera
sin 50-årsjubileum med en bok om de svenska exil-litauernas
historia. 1997 utkom Svedijos Lietuviai på litauiska,
nu har den även tryckts på svenska, Litauer i Sverige
(Litauiska Föreningen i Sverige/Baltijos Kulturos Fondas
1998, ISBN 9986-868-15-7, 104 sidor). En utförligare anmälan
finns i tidskriften.
Boken kostar 80:- + porto och beställs hos Klemens Gumauskas, tel/fax 08-604 15 13. En mindre upplaga av den litauiska upplagan finns fortfarande kvar och kostar 50:- + porto.
Litauisk poesi och prosa på svenska
Två skrifter med något så ovanligt som översättningar
av litauisk poesi och prosa till svenska har utgivits av tidskriften
Ariel. Det litterära Litauen, essäer - lyrik - prosa
är ett 145 sidor tjockt temanummer med ett tiotal artiklar
om Litauen och litauisk litteratur och konst och ett antal översatta
texter, både av Maironis och av dagens författare och
poeter. (Ariel - Tidskrift för litteratur nr 5-6 1998, ISSN
1104-196X)
Bortom det låsta havet - poesi från ett litauiskt
nittonhundratal är ett drygt 200 sidor tjockt häfte
med litauisk poesi i tolkningar av Loreta Burnyte, Jonas Ellerström,
Anna Harrison, Ivo Iliste, Ingemar Lagerholm och Jonas Öhman.
(Ariel - Skrifter 2, ISBN 91 88820 661) .
Båda kan beställas från Ariel, Box 4, 240 36 Stehag. Vi återkommer med recensioner.