Jag är mycket stolt över utnämningen till ambassadör i det land som är den största investeraren i Litauen, säger den 43 årige ekonomen Vytautas Nauduzas , som i våras efterträdde Romualdas Kalonaitis som litauisk ambassadör i Sverige. Den nya ambassadören Vytautas Nauduzas har bott de sju senaste åren i Paris där han varit ekonomisk rådgivare på Litauens ambassad och representerat Litauen i den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. När nu karriären går vidare med en ambassadörspost blev det alltså Stockholm. Hur ser han på det?
- Det är mycket intressant att vara här. Östersjöregionen är ju den mest dynamiska regionen i Europa och att verka för sitt land i denna region är mycket stimulerande. Sverige är ett viktigt land för Litauen och den kommersiella ökningen av handeln mellan länderna är mycket positiv.
Hade inte ett franskspråkigt land varit att föredra? - Det är så att du vinner något och förlorar något annat när du börjar med nya arbetsuppgifter i ett nytt land.
Vytautas Nauduzas är född i Silauliai. Efter gymnasiet började han läsa ekonomi på Lomonosov-universitet i Moskva där han så småningom doktorerade i ekonomi. Efter grundexamen började han arbeta på universitetet i Vilnius och han har varit knuten till detta fram till 1991, då han rekryterades till den unga självständiga statens utrikesdepartement. Några år tidigare hade han studerat ett år i Paris och deltagit i olika specialutbildningar utomlands. Rekryteringen till utrikesministeriet var logisk. Efter endast några månader fick han en tjänst på Litauens ambassad i Paris och blev litauisk representant i OECD, och nu alltså ambassadör i Sverige.
Vilka är dina erfarenheter från Sverige? - Jag har bara varit i Sverige en gång, det var på vintern 1990 när jag under en månad gick en kurs på Linköpings Universitet.
Den nye ambassadören har gjort en snabb karriär när han knappt 43 år gammal blev utnämnd till denna post. Blev han överraskad att han fick en ambassadörspost redan nu. - Jag har arbetat hårt, mitt arbete är min hobby och jag har inte haft många lediga dagar under de senaste åren, men det är klart jag blev överraskad över den här nomineringen.
Vad hoppas ambassadören kunna uträtta på sin
nya post?
- Att den ekonomiska handeln mellan våra länder ökas
och stärks under min period. Det finns nu ett brett utbyte
på hög politisk nivå mellan våra länder
och svenska företag är de största investerarna
i Litauen. Här deltar ambassaden aktivt och vi arbetar för
att denna dynamiska utveckling skall fortsätta med många
nya projekt.
Ambassadör Nauduzas har under sina första månader rest i Sverige och bl.a. besökt några svenska hamnstäder för att studera de förhållanden som gäller. Han var t.ex. i Karlskrona under Forum Litauen och stannade kvar en dag för att bekanta sig med staden.
Hur ser han på problemet att det fortfarande saknas passagerartrafik
mellan Litauen och Sydsverige?
- Det är ett stort misstag att vi inte satsat på passagerartrafik
mellan Klaipeda och Karlskrona, det måste ändras. Det
kommer att ske då de litauiska färjebolagen privatiseras
och här tror jag svenska investeringar är värdefulla.
- Nu förlorar vi t.ex. till Liepaja trots att Klaipeda har stora fördelar för gods som skall vidare till Ryssland, genom att vägnätet i Litauen är så bra. Klaipeda skall vara inkörsport mot öster och då blir också Litauen en brygga mellan öst och väst.
- En ändring är nödvändig och det har jag
också framfört till transportministern efter mitt besök
i Karlskrona. Detsamma gäller flygtrafiken. Från Stockholm
till Tallinn går fyra flygturer om dagen, till Riga tre
och till Vilnius två. Här måste vi också
få bättre förbindelser, säger den nye ambassadören.
Bengt Lennartsson
Debatten i Sverige handlar för närvarande om den ekonomiska krisen i Ryssland, Japan, Brasilien... Vi som har affärer eller andra täta kontakter med Litauen får ofta frågan om hur den ryska krisen påverkar Litauens ekonomi. Diskussionen om den ryska ekonomin är förvånansvärt nog mer lågmäld i Litauen än hos oss. Faktum är att den ryska krisen förefaller att påverka Litauen betydligt mindre än man kunde vänta sig.
Litauen har varit mest beroende av handel med Ryssland av de baltiska staterna, 20-25 % av handelsutbytet sker med den store grannen i öst. Det är dock bara delar av denna handel som fallit bort till följd av dagens kris.
(Jämför 1990 när handeln med Ryssland kanske utgjorde 75-80 % och Sovjetunionen över en natt förklarade Litauen i blockad!)
Industriproduktionen har minskat med ca 10 % och den registrerade arbetslösheten har ökat med 2-4 %. Knappt ett hundratal litauiska företag med inriktning främst mot den ryska marknaden har drabbats och har friställt folk. Delar av livsmedelsindustrien har fått problem. Det finns också livsmedelsföretag som satsar, Birzu Pieno t.ex. planerar att uppföra ett nytt mejeri i Kaliningradområdet!
Hur den svenska exporten till Litauen påverkas varierar. Flera företag vi talat med har inte påverkats alls. Andra har känt av en nedgång, främst för produkter som vidareexporteras österut.
Litauens nya sändebud
Svensk-Litauiska Riksföreningen har tagit initiativ till
en överläggning med Vytautas Nauduzas, Litauens nye
ambassadör i Sverige. Den 29-30 oktober har vi tillsammans
med Baltiska föreningen i Växjö bjudit honom till
ett tvådagarsbesök i Växjö. Vi kommer då
att informera om det omfattande nätverk av svenska organisationer,
grupper och vänorter som arbetar för utveckling av demokrati
och välstånd i Litauen, för närmare kontakter
mellan Sverige och Litauen och för bättre kunskaper
i Sverige om Litauen. Vi får då chansen att prata
om gemensamma projekt, men också om problem som kan drabba
projekt vi och lokalavdelningarna arbetar med.
Litauiska föreningar
Svensk-Litauiska Riksföreningen tillsammans med Litauisk-Svenska
Föreningen - vår systerförening i Litauen - är
nu igång med projektet att öka antalet fungerande vänföreningar
i Litauen. Vår sekreterare, Bengt Lennartsson, är projektledare.
Projektet finansieras med Sidapengar via Forum Syd.
Lokalavdelning i Göteborg
Som framgår av artikel härintill håller man på
att bilda en Svensk-Litauisk lokalförening i Göteborg.
Bland de intresserade finns svenskar med Litauenintresse grundat
på affärsverksamhet eller på språkstudier,
och där finns litauer som kommit till Sverige nyligen eller
för ett halvsekel sedan. Vi önskar den nya lokalavdelningen
lycka till.
Jag och styrelsen önskar alla medlemmar en bra verksamhet under resten av detta år och ett gott nytt verksamhetsår 1999.
Jarl Branting
När man träffar folk från andra lokalföreningar får man ofta frågan "Hur gör ni?". Jag vill kortfattat berätta om hur vi arbetar i Kristianstad. Jag hoppas i gengäld få höra från er andra.
De första kontakterna togs av länsstyrelsen i Kristianstads län. 1989-90 praktiserade en litauer, Liudvikas Mikulskis, i Kristianstad. Landshövdingen Anita Bråkenhielm med stab besökte Vilnius och Kaunas och därefter började vänortskontakter att knytas.
Föreningen startade så smått 1991. Eric Biörklund och Lars Erik Liljeström hade haft kontakter med litauiska företagare och förvaltningsfolk men också kommit i kontakt med den litauiska verkligheten utanför förvaltningsbyggnader och sammanträdesrum. De båda insåg att Litauen, som under 50 år varit instängt i det kommunistiska systemet, hade ett stort behov av kontakter västerut.
Till en början var kontakterna sporadiska, mångåriga erfarenheter hade gjort litauerna skeptiska till engagemang som påbjöds av myndigheter. Det som snabbt kom igång i Kristianstad var en insamlingscentral för det som kristianstadsborna inte ansåg sig behöva. I dagsläget har ett 50-tal trailers skickats till Siauliai och Kelme. Eftersom behovet fortfarande är stort kommer vi att fortsätta.
Efterhand har litauerna blivit mottagliga för annat än bistånd och det gläder oss som tror att vi ömsesidigt kan ge varandra något av värde. Här några exempel från dagens verksamhet.
I samband med Christianstadsdagarna har representanter för Litauens rika kulturutbud varje år deltagit med sång, musik och dans. De senaste åren har också konsthantverkare bidragit med sina alster. Skolungdomsutbyte har skett inom gymnasieskolan och idrottsutbyte, bl.a. orientering. Allt har inte skett i föreningens regi, men vi har alltid varit beredda att bistå vid behov.
Kristianstads kommun har efterhand visat allt större intresse både för östkontakter och för vår verksamhet. Man har deltagit i flera Litauen-projekt, nu senast demokratiprojektet, i kunskapsöverföring till Siauliai (miljö- och hälsa samt räddningstjänst) samt vänortsutbyte i största allmänhet. Räddningstjänstprojektet var ett initiativ från föreningen.
Landstinget i f.d. Kristianstads län genomför ett av de kanske största sjukvårdsprojekten någonsin. Man hjälper Siauliai län att bygga ut primärvården efter svensk förebild. För att skynda på samarbetet har Rotary bekostat utbildning i engelska för sjukvårdspersonalen i Litauen.
Högskolan har haft utbyte mellan lärare och lärarkandidater från Litauen.
Föreningen försöker hela tiden hålla sig informerad om vad som pågår, så att vi kan sprida idéerna vidare. Planerna för framtiden är att utveckla ungdomskontakterna. Det skall vara lika enkelt att göra gymnasistutbyte med Litauen som med Tyskland, Storbritannien och Frankrike. Det är det inte i Kristianstad, ännu! Vi vill knyta samman ännu fler förvaltningar mellan Kristianstad och vänorten Siauliai. Vi vill också göra fler kristianstadsbor nyfikna på vårt grannland genom att ordna ett "Litauenrum" i anslutning till vår insamlingscentral och genom ett litet informationsblad "Ausra" som ges ut varannan månad. Några mellanstadieklasser (vi orkar inte med alla) kommer att få besök under hösten och vi kommer att berätta om Litauen. Som gentjänst får barnen packa en julklapp till någon däröver. I fjol påbörjade några ungdomar brevväxling, på engelska, med en kamrat i Litauen. Kanske vår förening, i likhet med Karlskrona, kan föryngras och möta upp vid ett ungdomsforum!
Samverkan är viktig och för att möjliggöra att så sker har föreningen en stor styrelse med representanter från länsstyrelse, kommun, företagare och föreningsliv. Vi skulle önska att någon representant från landstinget också kom med. Nackdelen med en stor styrelse har vi löst genom att dagsfrågorna ombesörjs av ett arbetsutskott. I planerna för framtiden ingår också en träff med de skånska vänortsföreningarna i höst. Bara i Skåne finns sju mer eller mindre aktiva föreningar. Säkert har vi gemensamma problem!
Vill ni veta mer så ring eller besök oss gärna. Vår föreningslokal finns i anslutning till insamlingscentralen, ute på A3, det f.d. artilleriregementet, i N Åsum, (3 km SV om Kristianstad). Där finns dessutom en secondhand-butik och ett litet Litauen-rum med exempel på litauiskt konsthantverk. Lars Jarl eller någon annan där ute svarar gärna på spörsmål! Telefon 044-10 08 55. Välkomna!
Rune Nissen